Kunskapsbanken

Sluta jaga ett lågt kortisolvärde

Kortisol är ett viktigt och intressant ämne, inte minst eftersom det cirkulerar många förenklade budskap i sociala medier. Det viktigaste rådet är alltså att inte jaga ett lågt kortisolvärde, utan att skapa förutsättningar för en god balans mellan stress, aktivitet, nära relationer och återhämtning.

Nyckeln är att balansera belastningen med tillräcklig sömn och återhämtning.

1. Kortisol är inte farligt – kronisk stress är problemet

Kortisol är ett livsnödvändigt hormon som hjälper kroppen att hantera belastning. Vid akut stress, och även under fysisk träning, stiger kortisol helt naturligt. Det vi framför allt bör vara uppmärksamma på är långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Kronisk stress kan påverka immunförsvaret, bidra till störd inflammationsreglering och på sikt påverka både metabol hälsa och åldrande.

 2. Kronisk stress är svår att mäta med ett enskilt kortisolvärde

Kortisol varierar kraftigt under dygnet och påverkas av bland annat sömn, träning och tillfällig stress. Ett enstaka blodprov säger därför väldigt lite om en persons långsiktiga stressbelastning. Forskningen använder bland annat upprepade mätningar och hårkortisol, men det finns ännu inget enkelt och tillförlitligt test för kronisk stress.

 3. Nära relationer, fysisk aktivitet och återhämtning hjälper kroppen att hantera stress

En av de viktigaste skyddsfaktorerna mot långvarig stress är nära, trygga relationer. Att känna samhörighet, ha människor att anförtro sig åt och få stöd i svåra situationer kan dämpa stressreaktioner och underlätta återhämtning.

Detta ligger i linje med den välkända Harvard Study of Adult Development, där psykiatern Robert Waldinger har lyft fram hur avgörande goda relationer är för hälsa, välbefinnande och ett långt liv. Ett av mina personliga lästips är Waldingers bok The Good Life.

 Regelbunden fysisk aktivitet, både konditions- och styrketräning, är också viktig. Att kortisol tillfälligt stiger under träning är en normal fysiologisk reaktion. Nyckeln är att balansera belastningen med tillräcklig sömn och återhämtning.

 Två vetenskapliga artiklar för fördjupning:

  1. Cohen et al. (2012) – Chronic stress, glucocorticoid receptor resistance, inflammation, and disease risk – Om sambandet mellan kronisk stress, kortisolreglering och inflammation.
  2. Holt-Lunstad et al. (2010) – Social Relationships and Mortality Risk – En stor metaanalys som visar hur starkt sociala relationer är kopplade till långsiktig hälsa och överlevnad.

 Vårt viktigaste råd är alltså att inte jaga ett lågt kortisolvärde, utan att skapa förutsättningar för en god balans mellan stress, aktivitet, nära relationer och återhämtning.