Viktminskningsmediciner – inga genvägar till hållbar hälsa
Många lockas idag av löftet om snabba resultat med läkemedel för viktminskning. Det är förståeligt: vi lever i ett samhälle där tid är en bristvara och kraven på utseende och prestation är höga. Men sanningen är att det inte finns någon quick fix när det handlar om långsiktig vikt och hälsa. Mediciner kan i vissa fall vara ett stöd, men de kommer med risker och är sällan en lösning på de bakomliggande orsakerna till viktuppgång.
De nya aptitdämpande läkemedlen har revolutionerat behandlingen av fetma (obesitas). Drygt 93 000 svenskar hämtade i mars i år ut något av de vanligaste läkemedlen Wegovy, Mounjaro och Ozempic. Men om medicinens effekter ska bestå bör dem bara vara en del av behandlingen. Den ska kombineras med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet för en långsiktigt hälsosam livsstil.
Det är ingen snabbkur; för att tappa kilon och göra hållbara livsstilsförändringar kan en del behöva ta läkemedlen under lång tid. Men många slutar ta sin medicin inom ett år. En studie publicerad i JAMA Network Open visar att mer än hälften av deltagarna avbröt sin behandling med Ozempic/Wegovy inom ett år, och nästan tre av fyra slutade inom två år.
En förklaring är kostnaden. Läkemedlen är inte subventionerade. Det betyder att patienten får stå för hela kostnaden själv, från 1 100 kronor till 6 000 kronor i månaden.
Men vad händer när man slutar ta medicinen?
En studie från 2022 har undersökt hur det går med vikten. Deltagarna hade tagit Wegovy/Ozempic i cirka ett år och tappat i genomsnitt 17 procent av sin kroppsvikt. Det motsvarar 17 kilo hos en person som väger 100 kilo. Ett år efter avslutad behandling hade de fått tillbaka det mesta av vikten. Men de vägde fortfarande i genomsnitt cirka 5 procent mindre än tidigare.
”Det är välkänt att viktminskningsläkemedlen fungerar så länge man använder dem, men risken är stor att patienten går upp i vikt igen då man slutar”, säger Joanna Uddén Hemmingsson, som är överläkare och verksamhetsansvarig på Obesitascentrum på Capio S:t Görans sjukhus.
Så fungerar de aptitdämpande läkemedlen
Läkemedlen, som innehåller substanserna semaglutid eller liraglutid (Wegovy, Ozempic, Saxenda, Rybelsus) härmar mättnadshormonet GLP-1 som frisätts i tarmen när man äter. Det påverkar aptitregleringen i hjärnan så att man blir mindre hungrig och snabbare mätt.
De gör också så att maten stannar längre i tarmen, ökar insulinet som bukspottkörteln frisätter och sänker blodsockret.
Läkemedlet Mounjaro innehåller substansen tirzepatid som både reglerar aptiten och ökar förbränningen i kroppen. Läkemedlen trappas upp från en låg startdos.
Även läkemedlen Mysimba, som innehåller bupropion och naltrexon, och Qsiva, som innehåller fentermin och topiramat, dämpar aptiten.
Enligt Fass kan den som har BMI 27 eller högre och följdsjukdomar som typ 2-diabetes eller högt blodtryck, eller BMI 30 eller högre, få viktminskningsläkemedel.
Risker med viktminskningsmediciner
Viktminskningsläkemedel verkar på olika sätt – vissa påverkar aptit och mättnad, andra påverkar hur kroppen tar upp näring. Men de kan också ge biverkningar och långsiktiga konsekvenser:
- Mag–tarmproblem: illamående, diarré, förstoppning och magsmärtor är vanliga.
- Näringsbrist: minskat näringsupptag kan leda till brist på viktiga vitaminer och mineraler.
- Hormonell påverkan: förändrad ämnesomsättning eller påverkan på blodsocker och hormoner.
- Psykiska effekter: humörsvängningar, ångest eller nedstämdhet kan förekomma.
- Tillvänjning eller viktuppgång efter avslut: när medicinen slutar användas återgår vikten ofta om inte livsstilen förändras.
Hållbar viktminskning kräver helhet
Forskning visar gång på gång att det mest effektiva – och långsiktiga – sättet att gå ner i vikt är en kombination av balanserad kost, rörelse och stresshantering.
- Näring och kost
- Ät mat med högt näringsinnehåll: mycket grönsaker, frukt, baljväxter, naturligt protein och hälsosamma fetter.
- Minska ultraprocessade livsmedel, socker och snabba kolhydrater som ger blodsockersvängningar.
- Fokusera på balans snarare än hårda förbud – en kost som känns hållbar och glädjefylld och ligg på kaloriunderskott.
- Rörelse och styrka
- Regelbunden fysisk aktivitet, som promenader, styrketräning eller dans, förbättrar förbränning, hormonbalans och humör.
- Styrketräning bevarar muskler, vilket är avgörande för ämnesomsättningen.
- Stresshantering och sömn
- Kronisk stress och dålig sömn ökar kortisolnivåerna, vilket kan leda till viktuppgång, särskilt kring midjan.
- Mindfulness, andningsövningar och återhämtning är minst lika viktiga som kost och träning.
Kosttillskott – när kan de hjälpa?
Kosttillskott ersätter aldrig en balanserad kost, men kan stötta kroppen om man har brister eller ökad belastning. Några som ofta är relevanta vid viktminskning och stress:
- Vitamin D – viktigt för immunförsvar, hormonbalans och humör (särskilt i Norden vintertid).
- Magnesium – stödjer muskler, nervsystem och hjälper kroppen att slappna av, vilket gynnar sömn och stresshantering.
- Omega-3 (fiskolja eller algolja) – antiinflammatoriskt och bra för hjärta och hjärna.
- Probiotika – kan stödja tarmhälsa, vilket i sin tur påverkar vikt och hormonreglering.
- Multivitamin – som säkerhetsnät om kosten inte alltid är optimal.
